På resa: Göteborg - Istanbul 9 Genom Bulgarien

Över bron en tidig morgon och vi är i Bulgarien! Det är renare, inte samma tydliga fattigdom och vägarna är bättre. Men nu uppstår ett nytt problem: inte en jäkel kan engelska, tyska, rumänska, franska (som Ovidiu också kan, och jag lite mer halvdant) eller spanska. Det är teckenspråk som gäller - men det får ju gå, ibland.

Bulgarien - en tidig morgon

Att vi hamnat i Bulgarien syns inte minst på flaggorna - och vägarna

Vi korsar landet, övernattar i Sjumen och siktar sedan in oss på party-och raggarstaden Burgos som ska ha en camping strax utanför. På "Mapswithme"- kartan räknar vi ut att avståndet från Burgos till campingen är ungefär 7 km. Men vad fel vi tar! Istället är det ungefär 30 km och det på en motorvägs-liknande två -filig väg där hastigheten SKA vara 90 men är kanske 120. Solen är i nedgående och det börjar kännas skumt och obehagligt flera gånger. Vi hittar slutligen en liten sidoväg som löper längs med "motorvägen" men denna slutar tvärt och då blir det att bära cyklarna över ett 50 meters snårskogs parti. Vägen bär sedan vidare över, vad bulgarerna kallar bro, för att sedan fortsätta på en sönderbombad, vad bulgarerna kallar, väg. Under vår färd kör vi om en familj med husvagn som kör fast just på den s k vägen. Nåväl, vi når campingen, slår upp våra tält, gör mat och sedan kände jag hela kroppen skrika "Paaartyyyyyy". Och det är rätt ställe för just detta. Den bulgariska campingen har inte mindre än 7 olika restauranger och barer och det är högljudd skrå musik nästan överallt. Här och var sitter grupper över grillen med glasen i vädret och ser ut att ha trevligt.

På plats på campingen

Ett passande vin på resan

Oviedo var inte lika begeistrad utan gick och la sig i tid. För egen del blev det både en och två long iland icetea till.

Morgonen därpå står Ovidiu utanför mitt tält och hoppar och ropar:"MATTIAAAS!!! MATTIAAAS!!!!! Först tror jag verkligen det brinner någonstans. Men så vänder jag mig förvirrat om och tittar på klockan. "It's over 8 o'clock!!!!" hör jag samtidigt Ovidiu vråla utanför. En timme senare är vi ute på "motorvägen" för att ta oss in riktning mot Burgos för att svänga av till vänster ned mot turkiska gränsen. Lite trött sitter man på sadeln igen och trafiken är lika galen som kvällen innan. Men efter ett tag förstod jag att jag måste få bilisterna att visa repekt. Därför lägger jag mig mitt i ena körbanan (den högra), ungefär som en motorcykel, istället för att göra mig så liten som möjligt och krypa in till kanten (och ibland nästan köra av vägen). Det funkade ypperligt! Plötsligt var jag ett fordon som alla andra, bara med lite lägre hastighet. Och vi trampar på så kilometer efter kilometer. Vi svänger av vägen och följer E87 i riktning mot Turkiet och jag hör en lastbil komma tjutandes bakom mig. Och så händer det, han tutar. Jag tänker mig inte för utan höjer armen och ger honom ett långfinger i säkert 5-10 långa sekunder - och det var ju dumt. Nu kanske han bara ville markera att han var bakom och att jag skulle ha uppsikt. Men jag var trött, bakis, och så hade det ju gått så bra innan. Nåja, han visade mig sin irritation genom att preja in mig lite extra till kanten men det var faktiskt inte värre än så.

Vilt växande hampa längs vägen

Även i Bulgarien är döden vanlig längs vägarna

Även i Bulgarien går det ibland lite långsammare

Ganska nära den turkiska gränsen kör vi igenom en by som heter Zvezdets. Ovidiu ligger som vanligt lite före och strax innan jag kommer ifatt honom där han står och väntar ropar någon på mig: "Hallo, hallo, mister..." jag vänder huvudet åt sidan och ser en yngling stå och sikta på mig med en leksakspistol - men som verkligen ser ut som en RIKTIG pistol...Instinktivt vänder jag undan ansiktet och säger något åt honom, vad minns jag inte. Men hela jag grips av obehag. Att få en pistol riktad mot sig är obehagligt, avsett om den är riktig eller ej, oavsett om det är en yngling, ett barn eller en vuxen. När jag når fram till Ovidiu säger han att det är bäst vi ger oss av omedelbart, flera barn/ungdomar har redan varit och "petat" på hans packning och förr eller senare är det något som försvinner...